Nazipoliti på Kongsvinger

Ny forskning viser at unge menn som dro til Kongsvinger for å gå ordenspolitiskole ble trent opp av tyskere til å kjempe på Østfronten.

Politimenn som gikk på ordenspolitiskolen på Kongsvinger under 2. verdenskrig ble opplært til å bli drapsmaskiner.

NRK Hedmark og Oppland 28.04 2009.

Deretter ble de sendt til Østfronten i Hitlers tjeneste.

Ny forskning avslører dette og hva som skjedde på ordenspolitiskolen på Kongsvinger under 2. verdenskrig.

«Undervisningen på Kongsvinger var i hovedssak militær for å kunne drive krigføring i den nye rasekrigen mot fiendene både her hjemme og ute ved froten. I tillegg var det ideologisk skolering hvor de ble inpodet i det nye SS-tankemønsteret som skulle dominere politiet.»

Terje Emberland

Det forteller Terje Emberland, en av historikerne som har dykka ned i en del av krigshistorien som til nå har vært lite omtalt, nemlig politiutdanninga ved Kongsvinger festning.

Skjønte noe var galt

Hit kom unge menn fra rundt i landet som ville bli politi. En av dem var Nils Høygård fra Skreia på Toten.

«Vi skjønte at det måtte være noe galt for det var så mye innblanding av tyskere der og de var jo reine skjære soldater og slett ikke politimenn.»

Nils Høygård

Norsk og tysk ordenspoliti under krigen.

Samle en elite

I følge Emberland var det mange som Høygård, som ikke visste at det som venta dem i Kongsvinger var nazipropaganda, knallhard millitærtrening og forsøk på verving til noen av de mest brutale kompaniene, som drev med rein utrydding av jøder og motstandsfolk i Øst-Europa.

- Så mange som mulig skulle sendes til fronten, så disse erfaringene skulle hardne dem og gjøre dem beredt til å bruke brutale midler i Norge. Man skulle gjennom dette sile ut en elite, sier Emberland.

Tjenestegjorde på Østfronten

Bak det hele sto Jonas Lie, som var politiminister og ifølge historikerne visste veldig godt hva disse politienhetene ville kunne brukes til.

Sammen med nordmennene var det tyske politifolk som var stasjonert på Kongsvinger i perioder, som seinere tjenestegjorde i de brutale Einzatz-gruppene på Østfronten.

Drapsmaskiner

Norsk og tysk ordenspoliti under krigen.

«De drev systematisk massemord, de enhetene som kom tilbake til Kongsvinger er blandt verdens verste massemordere og hadde i snitt drept 300 mennesker hver»

Terje Emberland

Toppen av et isfjell

Terje Emberland mener de opplysningene om politiutdanninga gjør at vi må begynne å se på politiets rolle under krigen på en ny måte.

- Det har vært mye debatt rundt politiets rolle i arrestasjon og deportasjon av norske jøder, men dette er bare toppen av et isfjell. Her er samarbeidet mye mer omfattende og enkeltpersoner i politiet begikk ugjerninger, sier Emberland.

Hvor mange prosent slekt….

Jeg er medlem i mange foreninger, og en av dem er DIS-Sverige. Medlemsbladet deres heter Diskulogen. I siste nummer er det en artikkel av Anna Linder om hvordan regne ut slektskap. Det er jo noe vi alle er opptatt av enten vi driver med slektsforskning eller ikke. Hun har laget en veldig fin tabell som viser hvor mye slekt vi er med våres slektninger.

Vem var “Björnjägarn?”

Tirsdag 31.03 kl 20.00 er det dags for del to i den svenske serien “Vem tror du att du är?”.

Thomas Bodström, före detta justitieminister, f d allsvensk fotbollsspelare i AIK, dessutom advokat, ordförande i Riksdagens justitieutskott, socialdemokratisk förgrundsgestalt, fyrabarnspappa, utnämnd till Sveriges sexigaste man i populärpressen (2003) samt deckarförfattare. Vad är det i hans egen historia som har format honom? Och vem var “Björnjägarn”?

Thomas Bodström ger sig ut på en resa i tid och rum runtom i Sverige för att söka sanningen om sin morfars bror.
- Jag är en extremt rastlös person. Jag gillar också att tävla och spela, även om jag är en dålig förlorare. Hockeyträning två dagar i veckan mellan klockan 7 och 8, fotboll ett par gånger i veckan plus mitt arbete som advokat och uppdrag i Riksdagen med mera. Man kan undra vem man är som håller på med allt detta?

Ja, vem är egentligen mångsysslaren Thomas Bodström? Och vad är det i hans egen historia som format honom?
- Liksom alla andra har jag funderat på vem jag är, var jag kommer ifrån och hur min bakgrund ser ut. Jag har försökt ta reda på mer men inte lyckats. Men en sak vet jag. Det finns en person i min släkt som man inte velat prata om alls. Min morfars bror var en mycket märklig person som kallades Björnjägarn. Han lämnade efter sig en massa tavlor, kanske oäktingar på bygden och mystiska rykten.

Finns det något hos Björnjägarn som går igen i Thomas Bodström? Det blir ett omtumlande, och delvis upprörande, facit som Thomas Bodström till sist får i handen.

Hekser og svartekunst ut på nett

Kirsten Greffeigh ble stilt for retten i 1624 for hekseri. Hun ble henrettet.

Norge har som første land i verden fått en komplett digital oversikt over rettsdokumentene i landets hekseprosesser.

Aftenposten 30.03 2009

Hugg høyre pekefinger av en død person. Bruk den til å trekke en sirkel rundt huset ditt. Da vil innbruddstyven bli stående bom fast, og ikke kunne røre seg før du selv gir ham lov.

Dette og en lang rekke andre magiske tips og råd står å lese i norske svartebøker, som nå er gjort tilgjengelig på nett.

Her får du også vite hvordan du kan gjøre deg usynlig i 24 timer: Man kler seg naken på en kirkegård og graver tre torsdagskvelder mellom kl ni og midnatt. Fra en grav tar man en ansiktsduk (en del av likkledet) og legger det over sitt eget hode. Skal den dødes ansiktsduk fungere, må man “være blottet for andre klæder naar den bruges”.

Verdens største trolldomsbase på nett

Norge har som første land i verden fått en komplett digital oversikt over alle rettsdokumentene i landets hekse- og trolldomsaker, skriver forskning.no.

307 mennesker ble henrettet for hekseri mellom 1570-årene og 1695. I basen beskrives rettergangene fra slutten av 1500-tallet til begynnelsen av 1700-tallet.

Her møter du Kirsten Greffeigh (vannprøve og henrettelse), Marit Kristensdatter (vannprøve og henrettelse), Rasmus Sælles mor (trolldomsbeskyldningen viste seg å være falsk), klokkeren i Fjellberg (har sett spøkelse, slippes etter formaning om ikke å snakke til almuen om det) og flere hundre andre. Du kan avgrense søket både geografisk og i tid – eller søke direkte på tiltaltes navn.

Tro og verdensbilde

- Materialet er interessant fordi det også handler om verdensbilder, folkemedisin, trosforestillinger og alt det man gjorde for å beskytte seg i hverdagen i et samfunn som ikke var noe sosialdemokratisk velferdsparadis, sier fagansvarlig Henning Laugerud til forskning.no.

Fra høsten vil Universitetet i Tromsø ha et innføringskurs i de europeiske trolldomsprosessene. Kurset er del av bachelorgraden i historie. Den nye databasen vil da være i bruk for fullt.

Anstaltgutten som ble redaktør

Han ble født på en arbeidsanstalt, var aktiv i arbeiderbevegelsen, avholdsmann, ble redaktør i Glåmdalen, og endte som vaktmester. Waldemar Carlsen var en allsidig mann.

Glåmdalen 26.03 2009.

I kveld kan du høre mer om mannen. Lars Ovlien holder foredrag basert på sitt arbeid med å skrive Glåmdalens jubileumsbok. Waldemar
Carlsen er en av dem som han virkelig har fattet interesse for.
– Han var en veldig spennende fyr, født på en arbeidsanstalt i Kristiania i 1880, oppvokst under trange kår på Oslo Øst, og var en aktiv skikkelse i arbeiderbevegelsen i de dramatiske tiårene rett etter århundreskiftet, sier Ovlien.
I 1910 søkte han og fikk jobben som redaktør for avisa Solungen. I 1913 reiste han til Narvik og ble redaktør i Fremover, før han i 1916 tok jobben som redaktør i Glommendalens Social-Demokrat, det som ble Kongsvinger Arbeiderblad og etter hvert Glåmdalen. Carlsen markerte seg med sin skarpe penn og klare holdninger – langt til venstre i politikken.
I 1925 gikk Carlsen av som redaktør – da hadde ikke avisa maktet å betale ham lønn på flere år, og han hadde 3000 kroner utestående.
– Han ble skviset ut av redaktørjobben, og tok seg vaktmesterjobb på Vinger folkeskole. Boligen lå i Vinger kommune, og slik gikk det til at han ikke fikk beholde plassen i kommunestyret i Kongsvinger, som jo var egen kommune, sier Ovlien.
– Det var ei spennende tid der det skjedde veldig mye, ikke minst var det mye politisk dramatikk. Jeg forsøker å sette temaet inn i et historisk perspektiv, og samtidig fortelle litt om metoder og kildebruk, ikke minst hvordan en kan bruke nettet til å grave i historien, sier Ovlien.
Vil du vite mer om Waldemar Carlsens mangfoldige livsvei, så er Aamodtgården i Kongsvinger stedet i kveld, klokka seks. Historielaget er arrangør, og foredraget er gratis og åpent for alle.

Helena Bergström söker sina rötter

Først ute i serien  “Vem tror du att du är?” er Helena Bergström.

Helena Bergström är född inom en skådespelarsläkt. Pappa var regissör, mamma och morfar var skådespelare. Vägen var kanske utstakad?

Men Helena dras också till starka kvinnoöden och har gjort många sådana kvinnoroller, senast Selma Lagerlöf i SVT. Nu ger hon sig ut på en resa i sin egen släkthistoria i förhoppningen att hitta de starka kvinnor som kanske varit med och format henne.

SVT1 tisdag 24 mars kl 20.00

Seks kjente svensker søker sine aner. Ny serie på svensk TV.

De medverkande i programserien är fr.v. Helena Bergström, Susanne Osten, Thomas Bodström,

Charlotte Perrelli, Magnus Härenstam och Malin Berghagen.

Sex kända svenskar söker sina rötter

SVT skriver dette om serien som starter i kveld:

Helena Bergström, Thomas Bodström, Malin Berghagen, Suzanne Osten, Magnus Härenstam och Charlotte Perrelli har funderat över sina rötter och fascinerats av myterna om några personer i sin släkthistoria: Mördare, björnjägare, oäkta barn och adelsmän. Många överraskningar väntar de sex som medverkar i SVT:s nya serie “Vem tror du att du är?”.

Frågan om vem man är och var man kommer ifrån fascinerar oss alla. Släktforskning har blivit en folkrörelse i Sverige. Det finns 170 registrerade föreningar runt om i landet och cirka 200 000 svenskar är släktforskare i mer eller mindre hög grad.

Medan man söker efter det rent privata får man på köpet ett par sekels historia. Man behöver inte leta särskilt långt tillbaka innan man hittar hur kvinnorna fick ge upp yrkeskarriärer så fort de gifte sig, “oäkta barn” auktionerades ut och vardagssjukdomar slutade med döden i var och varannan familj.

Huvudpersonerna i “Vem tror du att du är?” får hjälp av etablerade släktforskare när de ger sig ut på sina upptäcktsresor i det förflutna. Alla har valt olika utgångspunkter.

* Helena Bergström är född inom en skådespelarsläkt. Pappa var regissör, mamma och morfar var skådespelare. Vägen var kanske utstakad? Men Helena dras också till starka kvinnoöden och har gjort många sådana kvinnoroller, senast Selma Lagerlöf i SVT. Nu ger hon sig ut på en resa i sin egen släkthistoria i förhoppningen att hitta de starka kvinnor som kanske varit med och format henne.

* Thomas Bodström, före detta justitieminister, dessutom advokat, fotbollsspelare, ordförande i justitieutskottet, socialdemokratisk förgrundsgestalt, fyrabarnspappa och deckareförfattare. Vad är det i hans egen historia som har format honom? Och vem var “Björnjägaren”? Thomas Bodström ger sig ut på en resa i tid och rum runtom i Sverige för att söka sanningen om sin morfars bror.

* Malin Berghagen, skådespelerska, sångerska, programledare, yogalärare och andlig sökare. Vem är hon egentligen? Malin tar hjälp av mamma och pappa, släktforskare och kyrkoböcker för att söka djupare efter sina artistiska rötter och hamnar både på Operan och Dramaten samt i USA.

* Suzanne Osten, regissör och skapare av Unga Klara på Stadsteatern i Stockholm har ägnat mycket av sitt konstnärliga sökande åt att förstå barnet och sin egen plats i världen. Hon har gjort teater och film om sin mamma men här söker hon efter sin pappa, en tysk flykting under andra världskriget, som försvann ur hennes liv när hon var fyra år.

* Magnus Härenstam har i början av sitt program en tydlig önskan om att spåra sin humoristiska ådra i vad han beskriver som en släkt full av träbockar och tråkmånsar. Det måste finnas någon komiker eller clown någonstans? Och hur är det med ryktena om att någon kvinna i släkten begick ett felsteg och fick barn med en adelsman?

* Charlotte Perrellis rötter ryms inom en triangel av Hovmantorp, Nöbbele (Där moderns ursprung Kåramålatorp ligger) och Ljuder (känd som bygden varifrån personerna i Vilhelm Mobergs romansvit utvandrade). Det är ungefär en mil mellan dessa orter. Livet där har varit fattigt och strävsamt och ibland mycket tragiskt. Steget är långt från det jordnära livet i Småland till det glamorösa som Charlotte Perrelli lever idag

Vår svenska offentlighetsprincip gör det lätt att bedriva privat släktforskning. Villkoren är helt annorlunda i de andra EU-länderna exempelvis Tyskland och Storbritannien. Det är från det senare som programidén kommer. “Who do You Think You are”, producerat av Wall to Wall, har sänts på BBC sedan 2004 och är en stor tittarsuccé.

Projektledare för “Vem tror du att du är” är Barbro Hård. För programresearch står Lars-Olof Lampers. Medverkar i programmet gör också släktforskaren Ted Rosvall från Sveriges Släktforskarförbund.

Gamla boplatser i Eda socken har inventerats

Avisen Arvika Nyheter skriver 18.03 2009 om at et nytt hefte i serien “Gamla boplatser i Eda Socken” har blitt ferdig. Det er en gledelig nyhet for oss som forsker på Eda kommune. Det heftet må jeg se etter og få lånt snarest mulig. Jeg kopierer inn artikkelen under her som er skrevet av Emmelie Orebjörk.

Sedan cirka 30 år tillbaka har Eda hembygdsförening utgivit fem delar av Gamla boplatser i Eda socken. Sammanställningarna baseras på historik, fakta och uttalanden om gamla boplatser och släkten.

– Människor som vill släktforska kan börja här, säger Hjördis Ivarsson, en av författarna.
En femtedel av Gamla boplatser i Eda socken har efter en längre tids väntan kommit ut. Hjördis Ivarsson, boende i Charlottenberg, har varit med och ansvarat för ”torpinventeringarna” sedan början av 80-talet.
Tillsammans med Erik Dahlberg har de under tre års tid, med visst uppehåll, samlat in material, forskat och pratat med människor som har intresse för, eller anknytning till Eda, för att sedan kunna sammanställa allting skriftligt. Den femte delen berör Morast och Västergården. Innehållet beskriver detaljerat hur människor levde och bodde, vad de jobbade med, vilka de äktade och till och med hur de såg ut.
Tack vare kompisen
– Jag hade en kompis denna gång, annars skulle det nog inte ha blivit gjort, säger Hjördis Ivarsson och syftar på medarbetaren Erik Dahlberg som är med som författare för första gången.
– Vi har haft det jätteroligt tillsammans! Erik Dahlberg har själv sina rötter i både Västergården och Morast och hade därför en ambition att
medverka i dokumentationen av bygden.
– Dagen den trycktes hade jag en känsla av att han var väldigt lycklig över att vi hade lyckats genomföra projektet, säger Hjördis Ivarsson.
Osäkert om del sex
Kultur- och fritidsnämnden i Eda har hjälpt till att trycka materialet som finns på hembygdsgården i Eda och på kommunens bibliotek.
Än finns det några odokumenterade områden kvar i Eda socken, men Hjördis Ivarsson vet inte om en eventuell del sex finns att vänta på.
– Jag börjar bli upp till åren och orken tryter. Nu får vi ta igen oss lite, säger hon och skrattar.

Dagbok fra 2. verdenskrig

Riksarkivet har laget en nettpresentasjon av en dagbok skrevet i tidsrommet 10. mars til 22. september 1941. Dagboken blir åpnet dag for dag, 68 år etter. “Reiseprotokollen” som Kjell Løchen kalte dagboken sin, er en beskrivelse av hans flukt fra Norge for å melde seg til aktiv kamp mot tyskerne. Han skal blant annet reise gjennom Russland, Iran, India og land i Afrika, før han ender opp i Canada. Følg med i den spennende og underholdende lesingen!

Karl Olsen Kverneng sin familie

1. Karl Olsen1 Kverneng (272) ble født den 23 des 1863 i Åmot, Hedmark., Hedmark; I folketellinga står det at han er født i Åmot, men i klokkerboka står det at han var født på Enge. Han ble døpt den 28 feb 1864 i Løten, Hedmark; Faddere var: Christofer Haagensen Thorshoug, Ole Haagensen Tourshoug, Oluf  Christiansen, Anne Bjærke, Siri Larsdatter Sagobakken og Rangdi Olsdatter Enge.

Han giftet seg med Syrine Olsdatter Riseng (785), datter av Ole Christoffersen Berger (18261) og Inger Halvorsdatter Trætteberg (18260), den 25 nov 1892 i Løten Kirke, Løten, Hedmark; Det ble lyst for dem 10.10 – 28.10 og 30.10 1892.

De fikk et dødfødt pikebarn den 03.12 1893. Under anmerkninger i klokkerboken, står det: Annmeldt av jordmoder Helene Jo….. og faddere 18.12 1893.
Han giftet seg med Anne Jensdatter Lindholt (289), datter av Jens Mikkelsen Lindholt (291) og Agnethe Olsdatter Kvernbakken (271), den 26 mar 1900 i Løten Kirke, Løten, Hedmark. Han døde den 11 okt 1956 92 år gammel. Han ble gravlagt den 19 okt 1956 ved Løten kirke, Løten, Hedmark.
Han var bosatt på Nordset, Løten, Hedmark den 25 nov 1892; Da han giftet seg med Syrine, ble han kalt
“pladsbruker” på Nordset. Han bodde også der da de fikk den dødfødte datteren. Men da blir han han kalt “gm.”
Ved folketellingen i 1900 sto han oppført som gårdbruker og selveier på Kverneng. Han var også sagmester i årene mellom 1899 og 1912. Før han begynte med sagbruk, drev han med lasskjøring . I 1903 søkte Karl Kverneng almeningstyre om bidrag til istandsettelse av saga. Dette ble først avslått, men senere likevel innvilget på betingelse av at innbyggerne i denne del av bygda skulle få skåret det de trengte her.

For de bruksberettigede i Nordbygda lå Ebrusaga ikke særlig lettvint til. En skal i den sammenheng huske på at vegen Ebru – Sagåbakken er av nyere dato.

Noe restaurering av saga i Kvernengen ble likevel ikke aktuelt. Styret besluttet istedet (27.08 1904) å bygge ny dampsag ved Brevold. Som kompensasjon ble KARL KVERNENG og hans bror Otto, som begge hadde lang
erfaring, tilsatt som SAGMESTERE ved Ebru og Fura sager. Det var et valg almeningstyret ikke kom til å angre på. Brødrene KVERNENG var ualminnelig dyktig folk.

I 1905 var fura sag, som den ble døpt, klar til drift i 1900. Karl og Anne Jensdatter Lindholt (289) var bosatt den 3 nov 1900 i Kverneng, Løten, Hedmark; Sammen med familien bodde faren til Karl, Ole. Han var
føderådsmann. Otto Kverneng(en) og Martin Ebro bodde der også. Sistnevnte hadde “Alm. Gaardsarbeide” som yrke.  Litt etter at Karl og Anne ble gift, flyttet de til Ebru, som var hjemstedet til Anne.
Etter å ha bodd på Ebru en kort tid, flytet de til Østgård.
Karl og Anne Jensdatter Lindholt (289) flyttet til Tobæk, Løten, Hedmark; Det var Anne som ville flytte til Tobæk. Hun syntes det var så romantisk der. Da fikk de ikke snudd henne. Plassen er trolig ryddet i 2.
halvdel av 1700 -årene. Noe senere ble plassen Sandbakken ryddet. Tobæk og Sandbakken, G.nr.189, b.nr. 1, tidligere matr. nr. 211, 1. nr. 240.

Mellom 1913 og 1916 bodde de i Dammen, Oppegård, Løten, Hedmark; Karl Kverneng kjøpte Dammen i 1913 av Ole O. Dammen. I 1916 solgte han den til Karl Jonsen fra Romedal.
Da familien bodde i Dammen, bodde det en gammel gubbe i ei lita stue der. Det hendte at det var flom i elva/bekken der. En morgen våknet gubben av at det dunket i senga. Da var det flom og treskoene hans som slo i sengebunnen. Oskar, bror til Oline fisket ut igjennom kammersvinduet.
Karl brukte å synge en salme når dyra skulle på setra. (Det er mulig det var da de bodde i Dammen.) “Sørg o kjære Fader. Jeg vil ikke sørge.”.

Syrine Olsdatter Riseng (785) ble født den 27 jun 1862 på Langset, Løten, Hedmark. Hun døde den 7 des 1893 31 år gammel; Hun døde noen dager etter at hun hadde fått det dødfødte barnet.
Barn av Karl Olsen1 Kverneng (272) og Syrine Olsdatter Riseng (785) var:
2 i. (–?–)2 Karlsdatter (22492) ble født den 3 des 1893 på Nordset, Løten, Hedmark; Hun var dødfødt. “anm. af jordmoder Helene Johnsen. og faderen 18.12 1893.”
Anne Jensdatter Lindholt (289) ble født den 10 mai 1880 i Vivelstad, Åmot, Hedmark. Hun døde i 1956. Anne kom til Kverneng som stuepike. Det var der hun traff Karl.
Hun blir kalt  “gaardmandskone” i Kverneng, Løten, Hedmark ved folketellingen 1900 den 3 nov 1900.
Barn av Karl Olsen Kverneng (272) og Anne Jensdatter Lindholt (289) var:
3 i. Oline Amalie Karlsdatter Kverneng (min bestemor) (273) ble født den 21 sep 1900 i Kvernengen, Enge nordre, Løten, Hedmark. Hun ble døpt den 14 okt 1900 i Løten kirke, Løten, Hedmark; Faddere var banevogter Kristian Stolp og kone, gbr. Mekkel H. Sagaabakken, Otto og Ollava Olsen Kvernengen. Hun giftet seg med Oskar Jørgensen (483), sønn av Jørgen Antonsen (51) og Agnethe Olsdatter (340), den 10 nov 1921 i Løten kirke, Løten, Hedmark; Lysningen hadde vært 20. oktober. Hun døde den 28 okt 1974 på Kongsvinger Sykehus, Kongsvinger, Hedmark, 74 år gammel. Hun ble gravlagt den 2 nov 1974 ved Magnor Kapell, Magnor, Eidskog, Hedmark.
Hun var bosatt mellom 1913 og 1916 i Dammen, Oppegård, Løten, Hedmark. Hun ble konfirmert den 21 sep 1915 i Løten kirke, Løten, Hedmark. Hun var budeie ved vielsen. Før hun ble gift, hadde hun vært tjenestejente et sted hvor de skulle passe på en ku som skulle kalve. De hadde tatt med seg kaffe på en termos. Men når de tømte av termosen, kom det samtidig brunt rustvann fra det yttre rommet. De ble dårlige av å drikke dette.

Oline og Oskar bodde i annen etasje hos Jørgen og Agnete på Tobæk, Løten, Hedmark da Oskar var i militære. Oline var med i onnene hos Sæther’n på Magnor. Det var trolig før sønnen Gunnar (min far) ble født.

Oskar Jørgensen (483) ble født den 23 jul 1900 på Hanssveen, Sagåbakken, Løten, Hedmark. Han ble døpt
den 11 nov 1900 i Løten kirke, Løten, Hedmark; Faddere var: Selveier Sigvart O. Rø og kone, arb. Jørgen Olsen, Anders ?olsen Smestad og ?yre P. Stenberg. Han døde den 18 jun 1982 på Eidskog Alders og Sykehjem, Skotterud, Eidskog, Hedmark, 81 år gammel;

4 ii. Oskar Johan Karlsen Kverneng (687) ble født den 12 jul 1902 i Kvernengen, Enge nordre, Løten, Hedmark. Han ble døpt den 3 aug 1902 i Løten kirke, Løten, Hedmark; Faddere var ug. arb. Otto O. Kvernengen, Olaf Ols., Ole J. Lindholt, enke Julie Syvers. Vesterengen og frk.(?) Berte Enge. Han giftet seg med Mary (–?–) (696).
Han var gårdbruker på Tobæk, Løten, Hedmark. Han overtok eiendommen etter faren. Men han solgte den etter noen år i 1953
5 iii. Kristine Kverneng (688) ble født den 17 jul 1911 i Kvernengen, Løten, Hedmark. Hun giftet seg med Birger/Berger Johansen (695). Hun døde den 27 jan 1986 74 år gammel.
Birger/Berger Johansen (695) ble født den 22 sep 1909 i Buysveen. Han døde den 26 jul 1983 73 år gammel. Han var først valfanger. Senere ble han snekker.
6 iv. Arnfinn Kverneng (689) ble født den 11 des 1912 på Tobæk, Løten, Hedmark. Han giftet seg med Oddveig Åsvestad (694), datter av Kristian Olsen Åsvestad (21392) og Anna Oline Andersdatter Ljøstad (21393). Han døde den 26 feb 1999 86 år gammel.
Han var verkstedarbeider.
Oddveig Åsvestad (694) ble født den 4 jun 1926 i Vang, Hedmark. Hun var bosatt i 2001 iLøten, Hedmark.
7 v. Torolv Kverneng (690) ble født den 2 mar 1915 på Tobæk, Løten, Hedmark. Han giftet seg med Aslaug Nyjordet (693). Han døde den 15 des 1979 64 år gammel. Han ble gravlagt ved Vang kirkegård, Vang, Hedmark.
Han var verkstedarbeider.
Aslaug Nyjordet (693) ble født den 22 mar 1919. Hun døde den 30 aug 1977 58 år gammel. Hun ble gravlagt ved Vang kirkegård, Vang, Hedmark.
8 vi. Jørgen Kverneng (691) ble født den 28 feb 1917 på Tobæk, Løten, Hedmark. Han giftet seg med Emma Jorunn Slåtten (692), datter av Even Evensen (36730). Han døde den 12 jan 1993 75 år gammel. Han ble gravlagt den 19 jan 1993 ved Løten kirke, Løten, Hedmark.
Emma Jorunn Slåtten (692) ble født den 3 jan 1913. Hun døde den 5 jul 1963 50 år gammel.